söndag 15 februari 2015

8 veckor och tomt blev det.

Men ganska skönt ändå. Vi har ju Lilla Alchemilla "Acki" kvar i två veckor till, så det känns nästan som om man har fått en valp själv. Kanske inte riktigt för den där väntan och förväntan och det nya hade ju jag för två månader sedan och inte nu, men nu kan man ha valpen som om den var våran.

Jag kanske låter som om jag är kall, men jag måste erkänna att jag har inte särskilt svårt att skiljas ifrån dem, det är alltid värst med den sista, och klart att man får någon favorit, men det är så otroligt mycket jobb och sådan ljudnivå och sådan lukt i huset de sista veckorna så det är som semester efteråt. Dessutom behöver valpar mycket socialisering och få tar lättast in intryck de här veckorna så de får det bra när de flyttar och får massa uppmärksamhet och lära sig massor av nya saker.

Vi hann precis ut och ta 8-veckorsbilder på valparna innan köparna kom på torsdagen, här kommer de:

Arctostaphylos/Loki


Adonis/Bosse

Lilla Alchemilla/Acki

Aconitum/Lappi


Anthriscus/Chester

Aquilegia/Kukka

På torsdagen så var det fullt hus här, både Lappi, Loki och Chesters nya hussar och mattar kom då. Lappi och Loki bor i Göteborg, Chester bo i Kil i Värmland.

Det blev inte så värst mycket lugnare efter de hade åkt, sedan på fredagen åkte Bosse, han bor 1 1/2 mil härifrån utanför Ed i Dalsland.

På lördag morgon kom Lone och Gunnar från Danmark och hämtade Kukka, såhär glada ser de ut när de hämtat sin lilla prinsessa :-)

Jag måste säga att jag är GRYMT stolt över dessa valparna. Som jag har hört så är alla valparna som åkt glada och orädda och framåt, och det är ett gott tecken tycker jag. Alla verkar trivas bra och sover på natten och det låter som både ägare och valpar är duktiga.

Och då är det bara Acki kvar. Hon är ju också en favorit, vi får se om nästa generations Pufflingar kommer ifrån henne om två år. Minst och näpnast i kullen men med mest energi.
Och som tikar ofta blir efter att valparna har flyttat så fick även Muffy dubbelt så mycket energi och blev som en barnunge igen. Hon låter inte Acki dia det minsta, det är bestämt NEJ, men de sover ihop och de leker hela tiden känns det som.

Såhär såg det ut hos mig i sängen i morse när jag skulle morna mig lite och läsa en stund (Acki hann även gnaga i sig ena bokhörnet i ett obevakat ögonblick). Dessutom har nog alla andra valpsäkrat huset bättre än mig, här hittar man trosor i köket och söndergnagda strumpor som valpen har släpat dit och mina foppatofflor har mycket mjölktandsmärken och alla andra skor med…



Gosetjejerna myser:

Jag är ju hemskt dålig på att koppelträna mina hundar, det är ju så lätt att bara öppna dörren och släppa ut dem men lite måste ju lilltjejen lära sig, så idag åkte jag och lillmatte och Acki för att geocacha, och det var ju en anledning till koppel. Fast efter första biten så fick hon springa med kopplet släpandes, hon höll sig runt fötterna på oss ändå.

Acki hittade sin egen skatt när vi andra letade efter cachen. Namnam...

Vi hittade cachen tillslut, just efter vi tänkte ge upp...

Och Acki försöker även lära sig att få upp den...

 Jag hoppas på att få visa lite bilder på de andra valparna i sina nya hem såsmåningom, jag förljer dem med spänning på facebook och kanske snor jag lite bilder där och visar.

Ses!

onsdag 11 februari 2015

Besiktigade

Nu har jag suttit i ungefär tre timmar och fyllt i en miljon papper, köpeavtal, skrivit in vikter, sorterat så att alla valpar får med sig rätt papper osv.



Besiktigade, chippade, vaccinerade och klara. Alla tänder och kulor var där de skulle och alla hjärtan och lungor lät bra. Adonis lilla navelbråck visste vi ju redan men inte ens veterinären tyckte det var någon stor grej.

Jag stuvade in alla valparna i storburen då i förmiddags och tog med mig två kattburar och Petra mötte mig hos vetten med ytterligare en bur. Hon har varit med mig på valpbesiktning tidigare så det får nog bli tradition :-) Hon är dagens fotograf dessutom, jag höll valpar och hon fotade…

Inga problem att åka bil, de gillar ju inte att vara instängda någonstans om det så handlar om valprum + kök, bilbur eller annat. Aquilegia blev lite åksjuk, men alla som har varit här vet att alla vägar hit är väldigt krokiga, och den jag körde idag är den krokigaste av dem alla. Fast Muffy var också åksjuk som  valp men det gick över såsmåningom.

Bästa valphjälperskan Petra.

Väl hos veterinären fick vi vänta i ett undersökningsrum i säkert en timma innan det var våran tur, så valparna hann leka av sig där och tog sedan det hela med ro.



Här var det Arcostaphylo's tur att få godkänt.

Och Aconitum.

Sist var det dags för blodprov på tjejerna för prcd-PRA. Det tog en himla tid, både för att vetten ville dubbelchecka alla papper flera ggr, sedan fyllas i och packas. Men det verkar så långt som om jag hade fått med alla riktiga papper jag skulle ha med.

Vi lyckades t.om stuva in några valpar i burarna utan protester medan vi väntade.

Och en liten tillbakablick på de senaste veckorna. För mig har ju tiden gått väldigt fort, samtidigt så känns det som om det var länge sedan jul och valparna föddes.

1 dag gammal Aquilegia (som skall heta Kukka som betyder blomma på finska).

1 vecka gammal valp, kan det vara Adonis? (Som skall heta Bosse. Coolaste namnet tycker jag)

2 veckors Arcostaphylos (skall heta Loki)

3 veckors Lilla Alchemilla (Acki skall hon kallas).

4 veckors Adonis/Bosse

5 veckors Aquilegia/Kukka

6 veckor, Lilla Alchemilla

7 veckors Aconitum (skall heta Lappi)

Och så helt plötsligt 8 veckor. Här Anthriscus ute i dag (Chester blir hans nya namn.)



Jag vägde valparna hos veterinären också. Min köksvåg har ju inte räckt på flera veckor. Störst var Aquilegia på 5,1 kilo, minst Lilla Alchemilla med 3,7. Killarna vägde 4-4,5kg.

måndag 9 februari 2015

Lite ditt och datt

Idag har jag skickat in alla valpköparnas namn och adresser till Svenska Lapphundsklubben så att de skall få ett gratis medlemsår, jag har även suttit nu på morgonen och lagt in alla valpar i deras databas, så nu är det bara för er att fylla på med foton och info där vartefter valparna växer, HD-status och sådant när det blir dags för det. Ni kan hitta valparna genom att gå in på Muffys sida, klicka på släktingar så ser ni alla hennes valpar.
Slk´s sida är verkligen inte den mest lättnavigerade eller lättanvända, men ni får skrika om ni behöver hjälp. 

Jag tänkte fylla i alla köpehandlingar och grejer så att det var klart men insåg att det är lika bra att jag väntar till onsdag eftermiddag då valparna har blivit chippade och allt det. Jag har försökt fundera ut vilken strategi jag skall ha hos veterinären, för sex lapphundsvalpar är inte lätta att bära i en bur men det får nog bli att jag tar med en kompis så kan vi hämta hälften åt gången från bilen. De skall avmaskas innan, sedan är det vaccinationer, chippning och veterinärbesiktning. 
Tjejerna som förhoppningsvis skall gå i avel skall också tas blodprov för prcd-PRA test, en jäkla massa papper och remisser och jag vet inte vad som skall med för de där blodproven. Om någon av er kommer på innan att ni också vill ha eran valp PRA-testad får ni säga till, det kostar 120 dollar eller liknande. Annars är det inga problem att göra det när de är större om det visar sig att de skall gå i avel, jag tycker bara att det är så lättvindigt att ha det gjort på en gång på min fodertik.

Här kommer lite bilder från de senaste två dagarna. De flesta har ni väl sett på facebook redan.










Annat som jag kan säga men som jag hoppas att alla valpköpare förstår ändå. Det är inga färdiguppfostrade valpar ni får hem. De är inte rumsrena, de är inte det minsta koppeltränade, men de är glada, orädda och sociala. 
En 8-veckorsvalp kan inte hålla sig, så det är upp till er hur bra ni läser av hunden och hur flitiga ni är på att bära ut den när den har sovit, ätit och lekt. Det är absolut ingen idé att bli arg på den för att det blir pölar inne utan det är sådant man får räkna med. Försök vara positiva hela tiden vad valpen än gör. Gör den bus eller skäller så avled den istället och uppmuntra när den gör det ni tycker är rätt. De är riktiga glada skitar de här valparna och så skall det väl förbli :-)
Det är även förbjudet enligt lag att ha hund i bur inomhus i Sverige. Hur ni gör på natten är upp till er, men man kan ju avdela rum och inte låta den knalla iväg i hela huset eller lägenheten. Själv brukar jag ha mina valpar i sängen alternativt spärrar av bredvid sängen så att jag kan stoppa ner handen till valpen på natten om den är olycklig.

Och förresten, ni är välkomna att ta bilder på eran valp från bloggen om ni vill. Man kan säga att bilderna är inkluderade i priset när ni köper valpen. Och vill ni ha fullstora så säg till så kan jag maila dem.

lördag 7 februari 2015

Idag bloggar

Min kompis Kjersti om pufflingarna igen, så ni kan kika på hennes blogg HÄR.

fredag 6 februari 2015

Sju veckor

 Och valparna har väldigt bestämda viljor. Som att de tycker att jag är GRYM och ELAK som vill hålla dem för fotografering.
Jag med två ovilliga killar…

Som tur var kom min kompis Petra hit och hjälpte mig fota. Det var faktiskt hon som hjälpte mig förra veckan också :-)
Ståbilderna blev väl inte direkt så bra idag heller, men vi försökte iaf ;-)

Arctostaphylos. Den stora lurvigaste killen som alltid vill vara ute. Igår så var han plötsligt försvunnen, både jag och gubben blev oroliga och gick runt och letade och ropade md ficklampor. Ja då kommer han sömndrucken ut från allt bråte vi har i carporten, där hade han tydligen tänkt sova i natt.
Cool med det mesta, väldigt snygg dessutom, och så lägger han öronen bakåt sådär gulligt som lapphundar gör när de vill se snälla ut och man pratar med dem. Han är väldigt jämn i utseendet, ser inga direkta svagheter än, och sedan kommer han få mor sin gyllene färger såsmåningom. Lite som en maskulin Muffy.


Adonis. Orädd, framåt och nu börjar jag se att av killarna så är nog han den busigaste, men samtidigt så är han väldigt kontaktsökande och mysig. Ja han är ju en favorit hos mig både för utseende och personlighet, kanske är det så att jag faller för vildingarna ;-) Grov på alla sätt, han har ett helt annat huvud än de andra i kullen och det kommer definitivt från Viksu, han ser fortfarande väldigt lovande ut enligt mig själv som är allt ifrån expert, möjligtvis en lite låg svansansätting.


Lilla Alchemilla. Ja om denna minsta lilla busunge finns det mycket att säga. En tjej med attityd. Vildast i kullen, men faktiskt har hon väldigt lätt att varva ner också. Hon slocknar först av alla efter lek, kanske för att hon tar ut sig så då. Väldigt lättlärd vad jag har märkt men det beror också på om de är trötta eller mätta när man skall lära dem något. Jag tror att personlighetsmässigt så är hon ganska lik Muffy. Hon är däremot den som jag har minst idé om hur hon kommer se ut som vuxen, kanske är det därför jag valde henne att sätta på foder, sedan kan jag ju inte motstå en liten mini-Muffy. Rör sig som en gudinna just nu, men så är hon ju lättare i kroppen än de andra valparna också. Väldigt "gulligt" ansikte och tyvärr något smalt huvud som hon ärvt efter mor sin.


Aconitum. Denna lilla goding. En riktig myskille, älskar också att vara ute och han och Arcto stannar gärna kvar när resten av flocken kommer in. Om de fick bestämma. Dyker i snön som ingen annan men blir så glad när man tar upp och pratar med honom. Dessutom älskar han att bli kliad på magen och hur charmigt är inte det då!? Han här och Arcto är ganska lika förutom att Arcto är lite större, men grova och kompakta med korta kroppar tycker jag att de är alla bröderna.


Anthriscus. Min mans favorit. "Den enda som är snäll" sade han häromdagen. Alla valparna gillar människor, men det finns nog ingen av dem som blir lika lycklig när man pratar med den som denna sötis. Han och Aconitum är ganska lika till sättet, även han här älskar att dyka i snön. Väldigt sött ansikte har han och kort kropp med bra vinklar, ja alla blir de spännande att följa. Jag älskar färgen på lilla Anthriscus, antagligen för att det är den färgen som är mest olik det man är van att se varje dag på Muffy.


Aquilegia. Hon här har en riktig skön personlighet. Hon älskar att bära på saker och att tugga på saker. Hon är lika cool som sina bröder, och ja, fortfarande störst. Grovt huvud har hon och grov kropp jämfört med den lilla lorten Alchemilla, och de sötaste men största öronen. Tycker fortfarande att smeknamnet Lakritstroll är gångbart på henne. Lättlärd och glad, ja det är de ju alla. Hon tycker själv att hon är ganska självgående precis som sin mor. Enligt min erfarenhet brukar de stora och små valparna jämna ut sig i en kull när de blir vuxna, men hon ärver nog sin mors lite högre mankhöjd ändå och jag gillar ju hellre något över medelstorlek än under.



Den ständigt leende Muffy fick komma med på ett hörn också.

Och Petra som hjälpte mig att fota hade med sig Ester, dotter till Sally. Så fick valparna två kvicka gårdshundar att busa med, och Sally var lycklig att få busa med en hund med samma kroppsspråk som henne.

Ester överlycklig över att få springa fritt här på vischan.