Ibland blir det inte som man vill.
Senja och Muffy kom ju så himla bra överens, ett tag. Tyvärr varade det bara drygt en månad, smågruff gick snabbt över i hundslagsmål så illa så de hade dödat varandra om de hade kunnat. Låsta dörrar mellan hundarna och ett slussande när de skulle in och ut. Skador när vi försökte ta isär hundar som högg vilt omkring sig.
Så tyvärr, denna goaste, mysigaste hunden, med de vassaste tänderna när hon och Muffy bråkade, fick lämna oss och åka hem till Göteborg igen. Och jag saknar henne redan, men jag kan inte äventyra mina barn eller någon annans hund eller mina egna.
Jag hade ju hoppats att detta skulle vara fram till sommaren. Men precis som att vi människor inte gillar alla vi träffar så får man väl acceptera att det är så mellan hundar också.
Och jag har ju ingen kennel med hundgårdar, utan våra hundar skall kunna bo i huset med oss och sova i sängen och vara där vi är.
Senja är en hund som är så lugn så här hemma gick hon under smeknamnen knubbsälen och pensionärshund. Fast ibland skallerormen. Och som jag jobbat på att få upp hennes kondition och muskla henne, vilket jag lyckades med. Känns lite som till ingen nytta, men kul har vi haft under tiden. Hon var ett underbart sällskap i svampskogen, även om hon de första veckorna tyckte att turerna var lite väl långa så det sista så studsade och hoppade även hon av glädje när vi skulle på skogstur.
Men jag hoppas att hon kan komma och stanna hos oss igen, kanske om Muffy skall till sin uppfödare och få valpar i vinter, så blir det inte så tomt här. Och Senja var en utomordentligt bra sängvärmare trots sin stora päls, och det behövs ju på vintern :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar