Två veckor kvar

 Och jag som tyckte att Senja var så tjock när jag hämtade henne för en vecka sedan tycker nog att hon är väldigt smal om magen nu, mest päls. Men två veckor är ändå ett tag för en hund. För mig med, går ju så sakta nu.

Såhär ser hon ut idag Senja:

 Hon är så söt! Och så tillmötesgående när man skall fota, särskilt om hon tror att man har godis med sig!

 Nu har jag varit stilla i säkert en minut och vill jag ha godis för besväret!

 Nu kommer jag och tar godis! (Och jag hade glömt att ta med mig något i fickan, stackars Senja...)

Grythund

Är hon ju verkligen inte Senja. Hon vet inte ens hur man fångar en mus. Jag har aldrig sett henne gräva heller. Men här har hon hittat något hon gillar, att gräva under vårat gamla skjul. Hon är så söt när hon slinger in där och gräver och buffar och snor runt i jordhålan hon fixat, men jag får passa henne när det börjar närma sig så hon inte gömmer valparna där ute!

Lapprikets Senja

 Ja då har Senja kommit hit :-) Hon tycker att hon aldrig har varit härifrån, så hon känner sig väldigt hemma här, Sally och hon hälsade knappt så även Sally tycker att hon är en del av familjen. Muffy vill leka men vi håller isär dem så att det inte blir bråk som sist, Senja tycker att hon är väldigt dräktig så hon är inte så leksugen.

 Lite fart blev det på henne, nu är det ju lite svalare också.

Två och en halv vecka kvar till bf, jag tror de kommer den 1.e juni. Eller 31.e maj, för då fyller dottern och hon vill nog inte att hennes mamma sitter vid valplådan hela dagen då ;-) Lång väntan känns det som just nu iaf, är ju så nyfiken! Mer om kombinationen HÄR.

Lecibsin Kasperi

Till rasspecialen i helgen kom även Maria med Piirka som ju blir far till Senjas valpar inom några veckor. Han är sååå fin! Förra året blev han BIR, men i år fick han nöja sig med en femteplats eller något bland hanarna, men med tanke på att det var runt 60 hundar på plats så är ju det helt okej ;-)

 

 

 Foto: Anna-Karin Olsson

Utställning med tonårsPuffar

I helgen begav jag mig till Skara för att kolla på rasspecialen och på söndagen var det internationell utställning i Lidköping.

På lördagen på rasspecialen kom P- Anthriscus, Chester. Stor och fin pojk. Med massa tonårshormoner ;-)

Ett excellent fick han i juniorklassen.

Ställdes gjorde även Lille Levi, Lapinlumon Menninkäinen som jag deläger. Så söt kille :-) 

 På kvällen så kom Acki, P. Lilla Alchemilla med sin husse och matte och vi åkte till en hundrastgård så syskonen fick busa av sig lite.

 Sedan på söndagen så var det Lidköping. Här Chester:

Och Acki:

Det gick väldigt bra för Chester, han vann unhundsklassen, fick ck och i bästa hanhundsgruppen blev han tvåa så han fick reserv-cert och reserv-cacib! Man kan kalla det att snubbla på målsnöret men för en 17 månaders unghund och på sin första officiella utställning så var det då inte illa!

Acki fick Excellent och blev två bland tikarna i juniorklassen, hon behöver mer päls. Jag tror aldrig hon kommer få särskilt lång päls men kanske att man kan hoppas på lite mer?

Nästa gång jag träffar dem blir i Vänersborg där det är utställning i juni.

Jodå!

Här finns det valpar (eller fosterblåsor iaf). 2-3 stycken såg veterinären, de brukar aldrig ha rätt men så har jag aldrig ultraljudat på husdjurshälsan heller så vi får se. Men fantastiskt glad är jag, jag längtar så!

UL

På måndag eftermiddag, då har Senja tid hos veterinären för ultraljud, så spännande! Även om jag aldrig vågar tro så blir jag väldigt besviken om det inte blir valpar. Det är ju många som har hört av sig och visat intresse för valp, nu får vi åtminstone veta om det blir några. Eftersom jag själv vill ha en tikvalp hoppas ju jag på många tikar ;-) 

Jag och lillhusse försöker övertala de andra i familjen att vi måste spara en valp hemma. Sally börjar bli gammal och Muffy har ingen att busa med. Vi har ingen större framgång i våra övertalningsförsök så det får väl bli en på foder då, för jag tror verkligen det blir superfina och trevliga valpar detta. Om det nu blir några. Men lillhusse (och jag) fortsätter att bearbeta de andra här hemma ;-)

Bra tecken ;-)

Häromdagen spydde Senja på morgonen. Ja även hundar kan bli illamående i vecka två-tre, det är som månad två-tre för oss människor. Gott tecken iallafall!

Sedan längtar hon hit påstår hennes matte. Klart hon gör, att springa på åkrarna och få gå ut och in som man vill gillar väl alla hundar.
Om två veckor gör vi ultraljud. Längtar att få veta säkert om det blir några Pufflingar!

Jag har bestämt mig att bygga en hundgård också. Har ju ingen, jo en fallfärdig liten som vi aldrig använder, men hur bra jag än har planerat att Muffy skall åka på sommarkollo hos gammelmatte och uppfödare i sommar vet man aldrig om det kör ihop sig och då kan det vara bra att ha en inhägnad bara ifall att.

Några bilder på Senja när hon var här senast.

Parning

 Då gör vi ett nytt försök med Senja och Piirka. Senja fick åka till Norge för en och en halv vecka sedan och vara där hos Piirka och Maria på kennel Kalo Skilos. Hon är inte den mest lättparade tiken men tillslut så! På söndag hämtar jag henne igen och om nio veckor runt den 3.e juni så hoppas vi på en kull småpufflingar :-D

Här är info om föräldrarna:

Lapprikets Senja
HD B
Ögon UA
prcd-PRA fri genom arv
Pompes fri
Senjas stamtavla på slk HÄR

Senja är en lugn hund av modell mindre med väldigt fint huvud. Hon har en personlighet och charm som gör att alla blir förälskade i henne, framförallt jag, lika lugn i alla situationer och väldigt gosig.  Senja är inlånad och bor till vardags i Göteborg.

och

NUCH  SUCH DUCH NordUCH Njw12 Sjw12 Djw12 Lecibsin Kasperi
HD B
Ögon UA
prcd-PRA bärare
Pompes fri genom arv
Piirkas stamtavla HÄR

Piirka är en riktig myspropp. Han är tacksam att träna med då han är väldigt mån om att vara till lags. Något mindre i modellen men kompakt med fina rörelser, fin päls och ja hela han är fin :-)

Lapprikets Senja

 

 

 

 Lecibsin Kasperi

 

 

Ett jättestort tack vill jag rikta till Maria i Norge som inte bara lånar ut Piirka, utan även tar så väl hand om Senja, utan dig hade det inte blivit något! Stort tack även till Rita i Norge och Sanna som tog hand om Senja i höstas när vi försökte då. Och inte minst tack till Senjas matte Linnea som lånar ut denna underbara lilla tjejen till mig! Vare sig det blir valpar eller inte så har vi kämpat för denna kullen och det är underbart att träffa människor som är så hjälpsamma och vill samma saker som en själv.

Hon fick åka hem

Ibland blir det inte som man vill. 

Senja och Muffy kom ju så himla bra överens, ett tag. Tyvärr varade det bara drygt en månad, smågruff gick snabbt över i hundslagsmål så illa så de hade dödat varandra om de hade kunnat. Låsta dörrar mellan hundarna och ett slussande när de skulle in och ut. Skador när vi försökte ta isär hundar som högg vilt omkring sig. 

Så tyvärr, denna goaste, mysigaste hunden, med de vassaste tänderna när hon och Muffy bråkade, fick lämna oss och åka hem till Göteborg igen. Och jag saknar henne redan, men jag kan inte äventyra mina barn eller någon annans hund eller mina egna.

Jag hade ju hoppats att detta skulle vara fram till sommaren. Men precis som att vi människor inte gillar alla vi träffar så får man väl acceptera att det är så mellan hundar också.

Och jag har ju ingen kennel med hundgårdar, utan våra hundar skall kunna bo i huset med oss och sova i sängen och vara där vi är.

Senja är en hund som är så lugn så här hemma gick hon under smeknamnen knubbsälen och pensionärshund. Fast ibland skallerormen. Och som jag jobbat på att få upp hennes kondition och muskla henne, vilket jag lyckades med. Känns lite som till ingen nytta, men kul har vi haft under tiden. Hon var ett underbart sällskap i svampskogen, även om hon de första veckorna tyckte att turerna var lite väl långa så det sista så studsade och hoppade även hon av glädje när vi skulle på skogstur.

 Men jag hoppas att hon kan komma och stanna hos oss igen, kanske om Muffy skall till sin uppfödare och få valpar i vinter, så blir det inte så tomt här. Och Senja var en utomordentligt bra sängvärmare trots sin stora päls, och det behövs ju på vintern :-)