Fyra veckor

Fyller vi idag, och då har Jasiones nya ägare hälsat på. Glömde helt bort att fota det dock 🙈 Jasione skall heta Alice och bo i Torslanda. Precis som många Pufflingar har hon ett eget instagramkonto 👌 alice.finsklapphund
Sedan har valparna fått en andra avmaskning, ungefär 2 kilo vägde de nu, Alice lite mer och Juniperus lite mindre. Och så är det dags för veckans kloklipp också såfort de blir lite trötta. Idag hittade Juniperus sin röst också och har låtit som en fiskmås från valplådan emellanåt när hon tydligen tycker att livet är för tråkigt för henne. De börjar snart bli så stora så de gillar leksaker, jag gav dem två nyinskaffade men de snodde Molly väldigt fort, hon vill så gärna leka med valparna men de fattar inte riktigt hennes lek, men om ett par dagar så. 
De stora hundarna har också haft superkul idag, jag tänkte att jag skulle ta Muffy och Briza för en fotosession i det fantastiska soliga krispiga vädret. Men ja, de drog till skogs på en gång och var ute på vift ett bra tag. Några krispiga bilder blev det inte där. Mycket nöjda och trötta hundar nu... 
Här är dagens bilder från de små raringarna, de som inte gör bus 💖💖

Film

Lite bilder bara :-)

Från igår. Nu är de sååå söta och än så länge inte krävande. Fast smutsgrisar, jag har ju en låda med träpellets de brukar lära sig att gå på men de är för små än.

De får smakportioner av mat ett par-tre ggr om dagen, just nu kör jag dovhjortsfärs som jag var förutseende att packa i lagoma småportioner när jag malde färs. Molly städar så gärna upp det de inte orkar 😉

3 veckor

Ja då har Juniperus och Ljuvliga Jasione hunnit blir 3 veckor, och jösses vad det händer då. De har försökt att lära sig gå, och även busa, innan hörsel och syn kommer, men så helt plötsligt så blir de medvetna om omvärlden och då känner man knappt igen valparna från kvällen när man går och lägger sig till morgonen efter. Som de är nu så är Juniperus ett riktigt busfrö, medan Jasione är lite mer laid back och cool. Men det kan ändra sig mycket, ofta upplever man de som är tidigast i utvecklingen som mest framåt bara för att den viftar på svansen, skäller osv en halv dag före de andra i kullen.
Vikt, 1620 resp 1720. Nu har de fått ett par små smakportioner av mat också och det älskade de. Och här kommer lite bilder förstås.

Uttrycket när de just fått hörsel och man gör något smackande ljud 😂😍

Egentligen ville de mest sova när jag tog dem för fotosession, framförallt Jasione, hon var mer eller mindre hela tiden. 

Namn på J

Skickade in registrering på valparna till skk igår eftermiddag och nu finns de i avelsdata. 

Juniperus.
Juniperus var ganska givet av de tre namnen som jag kunde hitta på växter som finns i Sverige. Juniperus är En, Juniperus communis heter våran vanliga vilda en här i Sverige. 

Försöker jag hitta grundbetydelsen på Juniperus så blir det något av en gissning: "Juniperus är fornlatin av oklar betydelse, möjligen juvenis som betyder yngling och pariee som betyder föda och alstra.

Enen är en användbar växt där den starka och sega veden används, bären används i matlagning och tidigare i ölbryggning. Runt våran stuga växer ganska mycket en eftersom huset ligger mellan två berg, både på bergen och på betesmarken nedanför trivs enarna förträffligt.

Ljuvliga Jasione

Ljuvliga fick jag lägga till för att det skulle bli lite mer feminint. Fanns inte ens många adjektiv på J.
Jasione heter Blåmunkar på svenska, en söt blå blomma som trivs i soliga, torra och grusiga marker. Linné kallade den "monke". 

Namnet Jasione kommer från grekiskans iasos som betyder medicin. Det var däremot inte lätt att hitta till vad den använts, men tillslut hittade jag att hudåkommor och hosta är några användningsområden, och bladen använde man till att färga tyg grönt med.

På engelska kallas växten "Devils Bit Scabious" för att djävulen skall ha ha bitit av en bit av roten och gett roten dess avhuggna form. 

Två veckor

Och vi försökte oss på lite porträttkort, jag måste dessvärre erkänna att kennelpojken 17 år är inte lika taggad inför att hjälpa mig med valpfotografering som innan, fick släpa upp honom ur sängen två gånger innan han gav sin mor 5 minuter. Fast han är den bästa när han väl hjälper till med valparna.

1200 gram tungviktare 14 dagar gamla. Öppnade ögonen för ett par dagar sedan, idag stövlar sobeln runt i valplådan ganska bestämt, även om något ostadig och viltisen jobbar på det. 
Första avmaskningen gjord, klorna klippta två ggr (är mest för att inte stackars mamman skall få sådana klösmärken på magen när de diar och "trampar" med framtassarna). Väldigt nöjda valpar förstås, utan konkurrens så finns det alltid plats och alltid mat.

Filar lite på namn, det kommer nog i veckan, J är ingen lätt bokstav. 

Här är tik 1, "Viltisen"

Tik 2, "Sobeln"

Och lite blandat från tidigare i veckan. Alla bilder på bloggen är klickbara om man vill se dem större.

Molly har en egen dörr ut från vardagsrummet, och hon är inte ute några långa stunder men längre iaf. en sak som hon älskar är att rulla sig, inte bara när det är snö, men hon visade vad förtjust hon är när det nu kom snö i början av veckan.

Hon börjar tappa pälsen i en rasande takt. Det är hormonellt och när en valpkull är runt 12 veckor brukar tiken se bedrövligare ut än någonsin, de tappar allt inklusive täckhår, och Molly har redan startat.