söndag 12 januari 2020

H-kullen i nya hem

Bara fått fina uppdateringar från H-kullen, alla är nöjda och valparna sköter sig förstås, härligt med bilder på dem och att jag vet att allt är bra 💓Jag måste då säga att vilken lätt kull detta var, lugna och tysta och mysiga allihopa. 

Nästan så jag blir avundsjuk på er, men min man säger nej till en till hund och det är kanske smart då det ibland är fodertik med valpar här hemma så har vi ju ganska många hundar här då till och ifrån.

Ni glömmer väl inte nu att:
-Vaccination vid 13 veckor (sedan vid 1 år)
-Avmaskning vid 12-13 veckor (Milbemax)
-3 dl mat om dagen ungefär, oroa er inte om de inte äter så mycket. Muffys linjer är små i maten som unga. 
-Massa kärlek och positivitet. Fast det tror jag inte ni glömmer för då hade ni inte fått köpa en Puffling av mig 😀
-Träna på att pilla med tassar, kolla tänder, kolla i öron, klämma och känna på hunden. Träna på att inte skälla (det gjorde ju dessa knappt alls), och träna på att varva ner. 
Det finns en Pufflingens-grupp på facebook också, för er som vill se bilder på halvsyskon, mostrar/morbröder, kusiner osv. https://www.facebook.com/groups/270056360202600/ och visa era små vovvar för dem eller om ni vill fråga eller skriva något annat.






PS, mormor Muffy med sin födelsedagstårta. 

lördag 11 januari 2020

Muffy fyller veteran!

Idag fyller Muffy år! Våran första lapphund, min stamtik, mor åt många och mormor och farmor åt lika många, eller faktiskt ändå fler. Tänk vilken tur jag hade ändå som fick en så bra första Lapphund, hade det inte varit för det hade jag inte haft uppfödning.
Jag tycker att hon alltid har bott här, minns knappt tiden innan Muffy, samtidigt är det konstigt att hon idag fyller 8 år och veteran! Fantastiska lilla hund 💖 Grattis på födelsedagen våran stjärna! 🌟🍰🎊🎈




söndag 5 januari 2020

Jagar ljuset idag igen

Fantastisk fin dag igår, och vad gör jag då? Sätter klockan jättetidigt och åker till MyDog tidigt på morgonen 😅 
Ingen Puffling var representerad där i år, men jag behövde nya valpfällar, vissa av de jag har börjar ramla sönder efter alla tvättar. Köpte fler än jag hade tänkt, först så många som jag hade tänkt sedan hittade jag några som var snyggare så de behövde jag med då förstås. Så ruinerad och stressad av allt folk, det är verkligen inte min grej med så många människor på samma ställe, så ilade jag hem för att Wildas matte Susanne skulle komma för att säga hejdå till valparna. Vi hann upp på berget för de sista ljusstrimmorna innan solen gick ner bakom kynnefjäll... Få se om hon skickar mig fler bilder ikväll eller imorgon.
Nu skall jag ut i kylan, för här blev det vinter, men valparna behöver sin förmiddagstid lösa i trädgården. Besök hela dagen sedan. Och det är sista dagen hela kullen är hemma, imorgon börjar de åka.







fredag 3 januari 2020

Det drar ihop sig

Så idag var jag ute med valparna mer eller mindre hela förmiddagen. Först i trädgården, sedan när solen kom fram gick vi upp på berget. Just då fick jag förstås besök så jag hann nätt och jämnt locka med mig alla valpar ner igen och bjuda på en snabb kopp kaffe så var det att åka till veterinären.

Alla valpar besiktigade ua, och det vanliga med chipp och vaccination förstås. De två blivande norskarna fick sig en stämpel i passet så de får åka över gränsen, men ja alla valparna får med sig pass nu, så nu är de redo för vida världen :-) 
Bilåkingen uppskattades inte, någon hade varit åksjuk, det var ett himla ylande både dit och hem, och  3 mil på den krokigaste vägen har jag ju dit också. Men nu har de förlåtit mig redan 💖

















onsdag 1 januari 2020

Sol

Igår, sista dagen på året var det blå himmel en stund. Nästan så jag har glömt bort hur det såg ut...
Men jag och kennelpojken gick upp på berget med valparna, för på tomten är det skugga dygnet runt såhär års.
Det finns så mycket spännande för valpar, så man kan sätta sig på en sten och bara njuta av hur roligt de har. Bästa underhållningen, och man kan ju inte annat än att bli glad över att se deras glädje.

De fick halsband också, jag tog av dem när vi kom hem för jag vill inte att de gnager på varandras halsband, dessa är handgjorda med samiska mönster och jag har inte så många kvar, så snart får jag sätta mig med bandgrinden och väva lite fler valpband. Sedan är det min mamma som syr och gör dem av banden.