söndag 30 november 2014

Viksu och Muffy som valpar

 Fick leta reda på några bilder på de blivande föräldrarna från när de var små valpar.

Först ut Viksu:





Och Muffy:



Den sista bilden på dem är när de är i "slyngelåldern". Kanske inte den vackraste åldern men enligt mig den fulsötaste! Man undrar ju om de kommer växa i sina öron och ben just när de är där.

måndag 24 november 2014

Äntligen sol!

 Det trodde jag inte i morse när regnet stod som spön i backen att det skulle bli blå himmel för första gången på länge. Fort efter jobbet fick jag gå ut med hundarna, såhär års gäller det att komma en bit bort från huset för på tomten har vi skugga dygnet runt från november till april.

Fast Muffy ser ju ut som hon brukar förstås, lite extra suddig idag kanske...



Även sötaste lilla Sally fastnade på bild idag.

söndag 23 november 2014

Muffys dagbok


 En Muffy-vecka (femte veckans dräktighet).

Måndag:
Jag mår verkligen sååå illa, och matte håller på att ställa ner skålar med mat framför nosen på mig när jag ligger och vilar på köksgolvet. Luktar ju så jäkla äckligt och jag bli så trött på henne. Ja, jag är trött hela tiden för den delen.

Tisdag:
Matte stoppade in mig i bilen och tog mig till veterinären. Mycket spännande lukter, och det fanns gott hundgodis som jag gillade. Kom även en liten bullterrier eller liknande som jag varnade för att komma nära mig. Mår man som jag får man faktiskt vara lite grinig och jag vill inte umgås med andra hundar. Fatta!
Väldigt trevlig veterinär så han fick sig en puss på örat, fast så rakade han mig på magen och de tvingade mig att ligga på rygg, hällde på kallt klet på magen och sedan höll de fast mig i säkert ett par minuter. Elaka är bara förnamnet. Men matte blev väldigt glad efteråt av någon anledning och sade att jag hade varit duktig.

Onsdag:
Idag vaknade jag som en ny hund! Hungrig som en varg och piggare. Inte nog med det, matte kom hem med en stor säck mat som luktade supergott, men även en hel låda med frusna råa hund-hamburgare som doftade ljuvligt! (Matte säger att de stinker slakteri men hon fattar just ingenting). Hon har aldrig gett mig något lika gott innan i hela mitt liv tror jag! Fast jag får bara en sådan burgare om dagen blandat med det smaskiga nya torrfodret.
Jag har även hittat något vääääldigt gott i skogen. Det är dött och har varit så ett tag. Och matte anar inte något! HA!

Torsdag:
Fortfarande hungrig så jag tog en tur till skogen igen. Alldeles bak huset så matte misstänker fortfarande ingenting eftersom jag kommer ganska snabbt när hon ropar.
Jag hjälpte även husse och matte att tapetsera och att sätta upp lister.

Fredag:
Min mage mådde inte så bra inatt, och eftersom de låser ytterdörren på natten just för att jag inte skall släppa ut mig själv kunde jag ju inte det. Jag fick nyttja vardagsrumsgolvet för där är vi aldrig ändå.
Sedan tog jag en ny tur ut i skogen och nu var det döda så extra smaskigt så jag kunde bara inte låta bli att rulla mig lite i det. Matte blev inte glad, hon tvingade mig att duscha vilket jag tycker är himla orättvist, men så när hon släppte ut mig i fem minuter för att jag skulle skaka av mig det värsta vattnet så pep jag till skogen igen för att återställa lukten. Ja, sedan på kvällen så upptäckte matte vad som hänt på vardagsrumsgolvet också. Hon sade inte så mycket om det utan sade bara till mig att jag skulle sluta äta kadaver. Och så vaktar hon på mig hela tiden när jag går ut nu, så den där rullningen var kanske lite dum.
Det värsta var att jag fick inte sova hos husse och matte på natten. De stängde t.om sovrumsdörren och jag fick ligga helt ensam utanför. Men jag hade ändå en sådan tur så de hade glömt en inplastad halv gurka på köksbordet över natten, jag gnagde i mig det som stack utanför plasten. Lämnade den fint kvar på bordet så tänkte jag att de inte skulle märka något. Sedan så lade jag en kattbajskorv på dörrmattan också, jag brukar sova där när det är varmt och det kan vara bra att spara en korv ifall det blir sämre tider eller de upptäcker att gallret inte står ordentligt framför kattlådan.

 Nybadad och luktar skit och exceptionellt synd om...

Lördag:
Idag gick nästan hela familjen med mig på skogspromenad. De skulle se om de hittade mitt goa döda djur, de skulle börja kika efter julgran, och de skulle leta efter svamp. Hur kul som helst, för de hittade bara det sista på listan.
Sedan kom lillmatte på att hon behövde en massa lummer till en dörrkrans, så då tog hon med sig oss hundar på en lång promenad upp på fjället (här i Bohuslän kallar de berg för fjäll, de har ingen aning...) Lillmatte säger att jag skötte mig ovanligt bra, jag sprang inte efter en enda fasan eller ett enda rådjur! Stormatte säger även att jag har världens bästa päls, för fastän hon inte badade mig efter min andra ler och kadaverrullning så är jag ren och fin nu. Själv så gillade jag ju lukten men just nu vill jag även vara tätt intill min familj mycket och ofta så det får väl gå då. Och jag sov i deras säng säkert halva natten innan det blev för varmt och jag fick lägga mig på dörrmattan. Fast matte hade avlägsnat min goa kattkorv.

Söndag:
Idag var vi helt slappa här hemma. Jag låg i sängen halva dagen, sedan så vaktade jag gården lite, det är jakthundar som skäller i skogen idag och jag måste ju ha koll på om de kommer hit. Ofta parkerar jägarna nere vid vägen, och då måste jag skälla ut dem ordentligt och tala om för husse och matte att det är folk nära och för dem att jag har koll. Bara så att de vet. Oftast är det tidigt på lördag och söndagsmornar och då blir husse och matte lite sura av någon anledning.

Hej så länge!

/Muffy

tisdag 18 november 2014

Det blir smått!

 I vårt hus till jul!

Veterinären hann inte komma när Muffys mage med ultraljudsapparaten innan jag såg den första fosterblåsan, hurra vad glad jag blev och är!

Det är den svarta runda grejen uppe till höger i bild som är en blivande valp.
På ultraljud kan man inte se hur många de är, man ser bara en liten del av buken åt gången, och så rakade vetten bara en liten fläck, annars hade han fått raka halva magen, men vi såg att det var fler än en iaf. Vi såg faktiskt tre vilket betyder att det antagligen finns fler ändå. (Har gjort ultraljud på en tik en gång innan och då räknade vi verkligen efter nogrannare och såg tre, det blev sex stycken).

Hur som, det här gör man för att bekräfta att tiken är dräktig, foster kan tillbakabildas och kastas, och såvida man inte gör en röntgen två veckor innan valpning vilket inte jag tänker göra så får det bli en överraskning. Bästa julklappen :-)
Blivande Lappizaros Malou x Petäjämaan Viksu valp...

F.ö så försov jag mig i morse. Det måste vara Muffys trötthet som har smittat. Hade tid klockan 10 och vaknade tjugo i. Och det är minst en halvtimmas körning. Jag var där tio över tio så det var inte så illa pinkat.

 Sedan fick vi vänta i undersökningsrummet. Jag smet ut och vägde Muffy eftersom jag vägde henne där när vi avmaskade innan parning, och jag behöver då inte oroa mig för sådana här planscher om överutfodring för jag som var så stolt att hon gått upp ett helt kilo sist jag vägde kan nu konstatera att hon tappat 3-400 gram (16,1 kg nu). Matstrejk både under löp och nu den senaste veckan har gjort sitt. Och inte har det blivit överdrivet mycket motion heller vilket säkert även betyder muskelmassa borta. Nu går ju näringen först till valparna, så jag är inte så orolig för dem, men med tanke på att hon kan magra av sedan när hon har valpar så vill jag gärna hålla henne i bra form så länge jag kan. Imorgon blir det inköp av valpfoder med extra kalorier.

Men för Muffys del så tas allt med ro, trött heeela tiden är hon. Gullunge <3

fredag 14 november 2014

Att överlista en Muffy...


När det gäller mat är inte lätt. Muffy är överhuvudtaget inte lätt att överlista när det gäller något, hon är inte dum nog att glömma sig för en godis eller annat, men jag ser det som en utmaning att få i henne något.

Mat är så äckligt just nu, så när jag börjar laga middag så går hon ut ur köket.
Ok, hon är ingen retriver, har aldrig varit särskilt glupsk, men andras mat är ju alltid godast. 

Sådär superorolig är jag inte, men jag testar ändå några olika saker och vissa fungerar. I går råkade jag på hallgolvet "tappa" ut en sådan där liten provpåse med foder som man får på utställningar. Funkade.
Idag fyllde jag katternas matskål med "kattmat" ytterligare en provpåse annat foder som man fått och som bara stått. Katterna förtjänar ju ingen mat tycker Fluff, så då råkar man även glömma sig och gå ut ur köket så har hon sett till att skålen iaf är halvtom när man kommer tillbaka. 
Funkade.

Något som inte fungerar är att blanda korvstroganoff i hennes torrkulor, inte heller äggula, men några tråkiga pastaskruvar funkar. Om man inte blandar ner dom.
Hon tittar på mig som om jag hade planer på att förgifta henne om jag ställer ner en skål torrfoder till henne, fast hon har ju lämnat köket redan dessförinnan.

Något som annars verkar smaka gott är sork, de gånger hon vill ut försvinner hon snabbt nedåt åkern och där fixar hon sin egen mat. Jag hoppas det inte slutar med att jag behöver utfodra henne med levande gnagare :-P

Annars är hon lataste hunden som finns. I morse gick jag upp klockan 7. Hon gick upp klockan 11. DET kan jag minnas från när man skulle ha barn själv, hur jäkla trött man var hela tiden. Kunde sova tjugo timmar om dygnet och var lika trött ändå, men de andra fyra timmarna då åt jag!


PS, på tisdag har vi tid hos vetten, då får vi veta om det är några valpar på g eller om hon bara är en hormonkossa, ses då!

måndag 10 november 2014

Jag undrar jag

Om hon verkligen har några bullar i ugnen hon Muffy.

Jag har ju haft valpar innan, och då har det inte märkts något alls på den hunden heller (innan hon blev tjock) men Muffy beter sig precis som hon brukar efter löp när hon blir skendräktig. Hon ligger och tittar ut i tomma intet och tänker på världsfrågor (eller whatever) hon är ovanligt gosig och kontaktsökande, och från och med idag så matstrejkar hon även som hon brukar göra i någon månad.

Jag har aldrig haft en hund som brukar vara skendräktig innan, så jag har ju egentligen ingen aning om hur de beter sig då de är dräktiga på riktigt och inte bara låtsas. Och ja, jag är en sådan som alltid tror det värsta, så slipper man bli besviken.

Men jag skall boka tid för ultraljud nästa vecka, då är det en månad sedan parning. Är faktiskt lite rädd för vad vetten skall säga, men håll tummarna för oss!

torsdag 6 november 2014

Fotosession

 Det kan aldrig bli för många Muffy-bilder påstår jag, så idag när solen var framme i säkert en halvtimma fick vi skynda oss ut på berget för lite bilder.
Egentligen skulle man väl ta magbilder nu för att se om den växer något, men lättast är ändå att gå till ett fint ställe och låta hundarna leka runt och ta flera hundra bilder så kanske något blir bra.

Jag tycker f.ö att jag behöver en ny kamera, de flesta bilderna blir så mjölkiga och inte särskilt klara, lite kan man förbättra med redigering men om jag blir rik någon gång så får det bli en ny.

Här är hon, min bästa Muffy, Lappizaros Malou...












tisdag 4 november 2014

Du frågar...

 ...om jag har grävt ner det goa rådjursbenet jag fick?

Huuur kan du tro något sådant!?
Elaka matte som anklagar mig för sådant, och så fotar du och skrattar åt mig dessutom :-(